Dr Kenneth Sandström refererar från prof John S Lamberts redovisning vid ILADS-konferensen den 19 maj i Paris

Professor John S Lambert
Mater Misericordiae University Hospital Dublin, Ireland,
University College Dublin, Irland

Lambert följde upp 100 fall av borrelialiknande sjukdomar vid en infektionsmottagning i Dublin
Lambert har noterat att Borrelia är en sällan rapporterad sjukdom i Irland. Symtomen klassas ofta som ME/CFS eftersom smärta och trötthet är vanliga symtom. Kronisk borrelios och Post lyme syndrom ger samma symtom. Problemet är att seronegativ borrelia och co-infektioner till Borrelia inte rapporteras överhuvudtaget.

100 patienter följdes upp på Lamberts mottagning
80% hade tidigare fått diagnos ME/CFS, 8 % neurologiska diagnoser, 2% atypisk infektion och 1% möjlig leptospiros.

Resultat av provtagning
Undersökningarna inkluderade antikroppstest mot kända infektionssjukdomar, tester för inflammatoriska markörer, autoantikroppar och immunologiska markörer. Mätningar gjordes på helblod och på lymfocyter.

Så här såg resultatet ut:
83% EBV/EBNA
68% Klamydia pneumoniae (twar)
50% CMV
27% EBV-VCA
24% Ross River fever
23% Anaplasma
22% Lymfopeni
16% HIV
16% Borrelia
9% Anemi
3% Rickettsia
2 % för Babesios
1% för Bartonella
0,0% Brucella, Q feber och Toxoplasmos

Övriga immunologiska avvikelser
26% Minskad NKC-aktivitet
24% SR över 10
18% Förhöjda gammaglobuliner
5% ANA

Behandling
97 % behandlades med antibiotika antingen som singelterapi, dubbla preparat eller kombinationer av tre antibiotika. 1% fick antibiotika kombinerad med antimalariaterapi, 1% enbart antimalariaterapi, och 1 % fick ingen behandling. I de fall behandling gavs pågick behandling i minst 6 månader.

Resultat efter behandling
Mer än 69% av de evaluerade patienterna svarade på behandling. 30% så pass bra att de inte behövde göra återbesök. De som svarade på behandlingen hade oftast ett akut insjuknande med efterföljande svår trötthet. De med förhöjda inflammatoriska och abnorma inflammatoriska markörer tillfrisknade i större grad.

Avslutande kommentarer av Kenneth Sandström
Lambert avslutade sin presentation med att försiktigt konstatera att ämnet är komplicerat. Det saknas riktigt bra medicinsk litteratur, de medicinska läroböckerna saknar beskrivning av ämnet. Frågan är ständigt - vad är infektion, vad är inflammation och vad är dysimmunitet? Symtombaserade diagnoser räcker inte som underlag, Det behövs bättre PCR-tester med högre känslighet och bättre mätmetoder. Ett negativt test betyder inte att man är frisk. Detta står i stark kontrast till de tester som används i Sverige.

Diagnostiska verktyg som cellulära immunologiska assays (gamma interferon, elispot assays), har varit till hjälp för att identifiera specifika infektioner oberoende av sådana extra testresultat har klinisk respons till antibiotikabehandling och annan understödjande behandling.

Man bör notera att Lambert använt samma laboratorium som jag. samma läkemedel, och samma behandlingstider. Det som är banbrytande i Irland anser svenska myndigheter vara grov oskicklighet när jag gör samma sak i Sverige. Kanske borde Uppsala-kliniken åka på studieresa till Dublin. Jämförelsen borde väcka upp de granskare som uppskattar ordet expert. Expert blir man på något som man testat, inte något som man säger sig vara duktig på, och inte vågar pröva sig fram genom nya vägar för att nå. Det är trångsynt att säga att två svenska forskare är mer värdefulla än två franska professorer, en irländsk och en finsk. Allt handlar om forskning.

Som patient och som samhälle bör man prioritera experter som levererar bra behandlingsresultat.


Kenneth Sandström

Publicerat av Styrelsen
Föreningen för Svårdiagnostiserade Infektionssjukdomar (FSI)
Föreningen verkar för bättre diagnostik och behandling inom svensk sjukvård