Nyheter – mars 2020
Nyheter – oktober 2019
Nyheter – februari 2017

En omfattande sammanställning av 250 studier visar att borreliainfektion kan fortgå trots behandling

Publicerad tisdag 17 dec 2019, 19:21

NYHETERDet som är viktigt att veta innan man läser vidare är att svensk sjukvård faktiskt har världens kortaste antibiotikabehandling mot borrelia (normalt 10-14 dagar). Dessutom är de diagnostiska metoder vi har indirekta, och de kan inte avgöra skillnad på aktiv eller genomgången infektion. Infektionsläkare utgår från en praxis - att i princip alltid utgå från att infektionen är genomgången (dvs ej aktiv), om en patient tidigare fått antibiotikabehandling. Det innebär att de gissar, eftersom de inte har något vetenskapligt belägg för sitt beslut att inte ge ytterligare behandling. Därav får de allra flesta patienter som inte blir bättre någon ytterligare behandling, om den första behandlingen inte var tillräcklig. 15-20% av de som drabbas av borrelia blir kroniskt sjuka. På klarspråk anser företrädare för svensk infektionsmedicin att så kallad "behandlingssvikt" avseende borrelia inte kan förekomma. Detta är förstås alarmerande, inte minst då vi vet att antalet fästingar ökat tiofalt de senaste 20 åren.

Mycket talar för att borreliabakterier kan överleva kort behandlingskur av antibiotika
Dr Steven Phillips, som ingår i FSI:s vetenskapliga råd, tillhör en av världens mest meriterade forskande läkare avseende vektorburna infektionssjukdomar. Han har tillsammans med flera andra forskare gått igenom 250 vetenskapliga artiklar avseende kronisk borrelia, och de har nu publicerat sin sammanställning.

Deras ambition är att försöka styra upp i begreppsdjungeln med hjälp av CLD-U och CLD-PT (tidigare obehandlad, respektive tidigare behandlad Chronic Lyme Disease).

Mest intressant är förstås hur man definierar PTLDS ("restsymtom") jämfört med CLD-PT (Chronic Lyme Disease - Post treatment) där CLD-PT är det vi brukar kalla persisterande borreliainfektion efter behandling (även kallat behandlingssvikt) och PTLDS beskrivs som ett "luddigt" begrepp där bakomliggande orsak inte har definierats (dvs PTLDS skulle även kunna vara CLD-PT).

I det omfattande materialet finns mycket som talar för att borreliaspiroketen faktiskt kan överleva en "adekvat" behandling med antibiotika och därmed fortsätta att bidra till ett sjukdomsförlopp (CLD-PT). Det är dock ett tillstånd som svensk sjukvård i princip förnekar. Nationellt Centrum för Vektorburna Infektionssjukdomar i Uppsala har varit tydliga med det, då i princip enbart de som tidigare inte fått antibiotikabehandling rekommenderats sådan behandling om antikroppstitrar mot borrelia är högt.

Forskarna tar även upp LYME-MSIDS (Horowitz), något som praktiserande läkare behöver beakta, och då handlar det om att den som drabbas även kan bära på andra fästingöverförbara smittor och så kallade oppurtunistiska infektioner. CLD-PT är däremot endast specifikt något som beror på en persisterande borreliainfektion.

Vi i FSI styrelse anser att ett bra första steg i Sverige vore att man åtminstone accepterar att persisterande borreliainfektion efter behandling kan vara en möjlighet, och att avsaknaden av direkta diagnostiska tester är ett problem i sammanhanget. Det skulle i alla fall vara en grund för att kunna komma vidare istället för att man, som nu, kör huvudet i sanden.

Här intervjuas ordförande Mats Lindström (FSI) och professor Björn Olsen i Malou Efter Tio i TV4 (april 2018) om varför enbart 6 av 220 som besökt Nationellt Centrum för Vektorburna Infektionssjukdomar i Uppsala rekommenderas ytterligare behandling.

https://www.youtube.com/watch?v=a8T7N_DLnyk&feature=youtu.be&t=457

  Den här webbplatsen använder cookies för att alla funktioner och tjänster ska fungera, samt förbättra användarvänligheten.
View My Stats