Publicerad tisdag 23 okt 2018, 18:40
På initiativ av Norges Helsedirektorat inleddes 2015 ett nordiskt samarbete kring rekommendationer gällande handläggning av patienter med misstänkta fästingburna infektioner som exempelvis borrelia och TBE. Arbetet leds av det norska kompetenscentret Nasjonal kompetansetjeneste for flåttbårne sykdommer (NKFS) tillsammans med Sørlandet Sykehus i Kristiansand.
Den svenska arbetsgruppen leds av Anna Henningsson, medicinsk chef och överläkare vid Mikrobiologilaboratoriet vid Länssjukhuset i Ryhov. Professor Björn Olsen är även en av deltagarna. Båda var närvarande på konferensen i Oslo.
Programmet för konferensen
Vi är glada att vi var inbjudna och i stort var det en intressant och bra konferens. Det har utlovats att den inom kort ska läggas upp för allmänt beskådande på Youtube. Vi återkommer med länk så snart vi har tillgång till den.
Följande konsensus verka gälla utifrån vad som framkom på konferensen:
1. Experterna anser att dagens diagnostik/tester inte är tillförlitliga, och att det då inte enbart handlar om borrelia och TBE, utan även flera så kallade co-infektioner.
2. Experterna anser att man idag inte har någon möjlighet att avgöra när, eller om, en infektion övergår till enbart inflammation.
3. Vissa ”fastnar” med immunrespons ”påslagen”, vilket sannolikt skapar inflammatoriska tillstånd. Det kan då i värre fall leda till bland annat diagnoser som ME/CFS.
4. Kunskapen hos allmänläkarna är för låg/ojämn.
5. Experterna är överens om att patienternas förtroende för sjukvården i många delar är låg.
6. Behovet av mottagningar med tvärprofessionell kompetens lyftes, exempelvis med både infektionsläkare och immunologer, då diagnostiken som är tillgänglig är väldigt ospecifik. Patienter med långvariga problem behöver även få mer tid med läkarna. Bemötandet anses vara väldigt viktigt.
Vi återkommer så snart vi har mer information.
Med vänliga hälsningar
Conny Dalfors och Mats Lindström
Föreningen för Svårdiagnostiserade Infektionssjukdomar (FSI)
Vi verkar för bättre diagnostik och behandling inom svensk sjukvård