Publicerad måndag 23 okt 2023, 13:13
Enligt Socialstyrelsen innebär evidensbaserad behandling att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser.
Brist på evidensbaserad behandling behöver därför inte innebära att man som läkare inte får behandla.
Det är även av vikt att diskutera bristen på evidensbaserad behandling avseende vissa "klusterdiagnoser", exempelvis ME/CFS, som består av en heterogen (spretig) patientgrupp, med förvisso en del gemensamma symptomkrav. Studier har visat att alla inte mår bättre av samma behandling. Klinisk erfarenhet har dock visat att undergrupper av ME/CFS faktiskt kan må bättre av olika behandlingar, om de provas ut.
Inga biomarkörer kan idag avgöra om man lider av ME/CFS. Det är dock vanligt att man som ME-sjuk kan lida av samsjuklighet med andra sjukdomstillstånd, och även ha individuella avvikelser som faktiskt går att behandla evidensbaserat.
Därav ska man inte låsa fast sig för mycket vid olika diagnoser för att avgöra om en behandling är evidensbaserad eller ej. För många biomedicinska avvikelser finns evidensbaserad behandling.
Med vänlig hälsning
Mats Lindström
Ordförande
Föreningen för Svårdiagnostiserade Infektionssjukdomar (FSI)
kontakta.fsi@gmail.com
Föreningen är en rikstäckande, ideell och opolitisk organisation.
Vill du ge en gåva - swisha till 1233955721 (ange FSI som mottagare)
Bankgiro 5159-3804
Plusgiro 818105-9
E-post: styrelsen@fsi-sverige.se
© Wikinggruppen 2024 - Webbplatsen baserad på FSY4