AFU förvärrar tillståndet hos ME-sjuka

Myalgisk encefalomyelit (ME) är en kronisk sjukdom som kännetecknas av en rad olika symtom, varav det mest framträdande är post-exertional malaise (PEM), eller ansträngningsutlöst försämring.

PEM innebär att den fysiska eller kognitiva ansträngning som en ME-sjuk person utför kan leda till en fördröjd och ofta kraftig försämring av symtomen. Detta kan vara allt från ökad utmattning och smärta till en förvärrad hjärndimma och influensaliknande symtom. För många ME-sjuka är tillståndet invalidiserande och kräver att de strikt begränsar sin aktivitetsnivå för att undvika PEM.

Trots att ME är en allvarlig sjukdom, är det fortfarande vanligt att Försäkringskassan genomför aktivitetsförmågeutredningar (AFU) för att bedöma arbetsförmågan hos ME-sjuka. Dessa utredningar, som ofta involverar fysiska tester eller krav på att utföra aktiviteter, kan dock ha allvarliga negativa konsekvenser för personer med ME.

Riskerna med AFU för ME-sjuka
1. Förvärrad hälsa på grund av PEM: AFU-utredningar kräver ofta att den utredde utför aktiviteter som kan utlösa PEM. En ME-sjuk person som tvingas genomgå sådana tester kan uppleva en allvarlig försämring av sitt tillstånd, ibland i veckor eller till och med månader. Denna försämring kan leda till en minskad funktionsnivå och i värsta fall permanenta skador. Det är alltså inte bara en tillfällig påfrestning, utan kan ha långsiktiga konsekvenser för hälsan.

2. Brist på förståelse och kompetens hos FMR-läkare: Många försäkringsmedicinska rådgivare (FMR) och läkare som arbetar för Försäkringskassan saknar tyvärr tillräcklig kunskap om ME och särskilt om PEM. Detta innebär att de kanske inte fullt ut förstår riskerna med att utsätta ME-sjuka för AFU. En bättre förståelse för PEM och dess konsekvenser är avgörande för att göra rätt bedömningar och undvika att försämra de sjukas tillstånd.

3. Felaktig bedömning av arbetsförmåga: När en ME-sjuk person drabbas av PEM efter en AFU kan det leda till en missvisande bedömning av deras arbetsförmåga. Eftersom försämringen kan inträffa timmar eller dagar efter ansträngningen, kan testresultaten visa en högre kapacitet än vad som faktiskt är fallet. Detta kan i sin tur leda till att personer med ME förlorar sitt ekonomiska stöd och tvingas försöka arbeta, vilket ytterligare förvärrar deras tillstånd.

Lösningar och rekommendationer
För att undvika att ME-sjuka utsätts för potentiellt skadliga AFU-utredningar behöver vi:
- Öka kunskapen om ME och PEM bland FMR-läkare och beslutsfattare hos Försäkringskassan. Det är avgörande att dessa yrkesgrupper har en djup förståelse för de särskilda utmaningar som ME-sjuka står inför och att de förstår riskerna med att utsätta dessa individer för fysisk och kognitiv ansträngning.

- Utveckla alternativa metoder för att bedöma arbetsförmåga hos ME-sjuka som inte involverar aktiviteter som kan utlösa PEM. Till exempel kan läkarintyg från specialister på ME, patientens egen rapportering om sitt tillstånd, och uppgifter från anhöriga användas som komplement till mer traditionella bedömningsmetoder.

- Införa riktlinjer för att skydda ME-sjuka från att tvingas genomgå skadliga tester och utredningar. Det borde vara ett krav att AFU inte genomförs på ME-sjuka utan en noggrann riskbedömning och en bedömning av alternativa metoder.

Genom att förbättra vår förståelse för ME och PEM och anpassa våra utredningsmetoder kan vi undvika att förvärra tillståndet hos ME-sjuka och säkerställa att de får den vård och det stöd de behöver. Det är dags att Försäkringskassan och FMR-läkare tar detta på allvar och agerar för att skydda de mest sårbara.

Källor