Medlemsinformation - Tänk till innan du väljer att delta i en studie (ME/CFS)

Angående pågående studie om internetbaserad KBT och individanpassad aktivitetsökning
I Region Stockholm pågår just nu en studie[1] som undersöker effekterna av internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) och individanpassad aktivitetsökning. Studien befinner sig i rekryteringsfas och riktar sig till patienter med svår och ihållande trötthet (fatigue), som inte lindras av vila, och inkluderar personer med olika diagnoser – exempelvis endokrina, psykiska och neurologiska sjukdomar samt muskel- och bindvävssjukdomar.

Problematiska aspekter av studiedesignen
Det är problematiskt att även ME/CFS-patienter inkluderas i studien. Enligt Kanadakriterierna, som används i Sverige, är ansträngningsutlöst försämring (PEM) ett kardinalsymptom vid ME/CFS. ”Gradvis aktivitetsökning enligt individanpassat schema”, en del av studiens upplägg, har i tidigare forskning visat sig leda till försämring hos ME-patienter.

Dessutom uppstår risken att nya behandlingsrekommendationer kan fastställas baserat på studiens resultat och spridas som generell praxis, trots att de inte är lämpliga för ME-patienter. Denna risk förstärks av att tidigare studier[2] inte använt Kanadakriterier utan äldre och mindre precisa kriterier som Oxford- och Fukudakriterier, vilket medfört att felaktiga slutsatser dragits. En studie visade exempelvis att endast en av 15 patienter med ”CFS” enligt Fukuda uppfyllde Kanadakriterierna.[3] Det kan då hållas för sannolikt att de flesta som blev bättre inte uppfyllde ska-kravet PEM enligt Kanadakriterierna.

Rekommendationer från myndigheter
Både England[4] och USA[5] har ändrat sina rekommendationer och avråder nu från KBT och gradvis ökad träning som generell behandling för ME. Istället rekommenderas pacing, dvs. att hushålla med energinivåerna för att undvika långvarig försämring. Det är en tydlig skillnad mellan pacing och gradvis ökad träning/aktivitet. Trots detta fortsätter Socialstyrelsen[6] i Sverige att rekommendera aktivitetsökning i sitt senaste kunskapsstöd, vilket är en avvikelse från det internationella konsensus, och har kritiserats kraftigt från berörda patientorganisationer, läkare och forskare.

Ideologiska och praktiska utmaningar
Studien kräver prestation från deltagarna, såsom resor och regelbunden rapportering, vilket gör det osannolikt att patienter med medelsvår eller svår ME kan delta. Det innebär att endast patienter med mild ME – eller de som feldiagnosticerats – kommer att kunna inkluderas, vilket riskerar att skada hela patientkollektivet. Resultaten kan bidra till felaktiga behandlingsrekommendationer som föreslås gälla generellt.

För ME-patienter behövs studier som bygger på klinisk erfarenhet av farmakologiska behandlingar, snarare än psykologiska metoder.

Klinisk erfarenhet från specialistläkare
I Sverige har specialistläkare framgångsrikt behandlat ME-patienter med biologiskt baserade behandlingar, såsom:

• Lågdos Naltrexon (LDN)
• B12-injektioner kompletterade med vitamin B9
• CoQ10
• Antivirala läkemedel (Valaciclovir, Valganciclovir)
• Metformin
• Antihistaminer
• Immunglobuliner (t.ex. Hizentra)

En sammanställning av läkemedel som fungerat för vissa undergrupper (n=724).[7]

Din roll som patient
Deltagande i studier är frivilligt. Tänk dock på att resultaten kan få långtgående konsekvenser, inte bara för dig som individ utan för hela ME-patientgruppen. Välj noggrant vilka studier du deltar i.

2025-01-29

Vänligen

Styrelsen
Föreningen för Svårdiagnostiserade Infektionssjukdomar (FSI)

E-post: kontakta.fsi@gmail.com